Sanningens ögonblick

Följande text finns att läsa på bokens baksida: "Det är snart trehundra år sedan Tusen och en natt kom till Europa och den utgör idag en levande del i vår sagotradition. Många kända och okända sagor härifrån hör till allmänbildningen att känna till och referenser möter man överallt".
 
Vem vill inte vara allmänbildad? Känna igen referenser? Kunna räcka fingret åt den äldre generationen och säga att man visst läser klassiker? Och framför allt: vem vill vara sämre än kompisen som läst allt och kan allt? Tja, inte jag i alla fall. Så jag började läsa, och började nästan gapskratta av chock när jag såg att erotiska scener förekommer redan på första sidan. Ärligt talat är detta helt utanför ramarna för vad jag förväntar mig av arabiska sagor - även om de flesta som njuter av varandra utan tillåtelse snart blir halshuggna. Fantastiskt vad läsning kan krossa fördomar!
 
I alla fall, jag fortsatte att läsa. Tills jag började läsa om The Host. Tills jag lovade en vän att läsa I Am Nuber Four. Och nu är jag tvungen att erkänna att jag ger upp. Jag kommer inte att läsa ut den. Inte nu. Jag var visst inte lika ball som jag trodde...
 
Men, jag kan stolt säga att jag läst originalsagan om "Alladin och den underbara lampan": givetvis var den mycket mer komplicerad och våldsam än Disneyversionen. Och ganska intressant. Så alla ni pretentiösa (eller inte) människor där ute: läs den! Och under tiden skall jag själv gå och läsa något som får 50-åringarna att skaka på huvudet och undra vart all god litteratur tog vägen.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0